Lite historik

Innan järnvägen Varberg-Borås blev klar 1880 hade Horreds centrum legat i Vasse by. Här fanns kvarnar och andra verksamheter, flera gårdar och bostadshus. Så småningom uppstod ett nytt centrum omkring järnvägsstationen med affärer av olika slag.  De som fanns i början av 1900-talet var J. Paulsons speceriaffär, som senare blev Carl Ericssons samt Ragnar Ericssons affär på Framnäs.

1910 – 1930-talet

Carl Andersson var född i Ussbo i Öxnevalla 1892 och han dog 1960. Hustrun Judith var född på Andersgården i Horred 1894 och hon dog 1993. De hade två söner Lennart Risenmark född 1923. Sonen Harry Risenmark var född 1931 och han dog 2002.

Någon gång förmodligen på 1910-talet hade Carl Andersson börjat att ”köra i skogen” för att få ihop pengar. Carl och hustrun Judith hade dock nära till Judiths far Johan Svensson i Andersgården, så det gick ingen nöd på dem. Judith gick 1916 på Wendelsbergs Folkhögskola och lärde sig allt om matlagning och några år senare lärde hon sig sömnad i Varberg. Nu satt de dock med en nyfödd och utan fast arbete.

Carl och Judith började bygga på mark tillhörande Andersgården, sannolikt i mitten av 1920-talet. Huset skulle inrymma lanthandel och bostad. Carl fullföljde därmed en tradition att bli handlare ute på landet. Så hade hans far gjort och även bröder till honom. Claes hade affär i Karl-Gustav, Elis i Istorp ”Elis i villan”. Yngre brodern Idor också han handlande. Han efterträdde sin far i Ussbo i Öxnevalla när denne dog.

Carl Anderssons lanthandel i Horred låg vid korsningen av Varberg – Boråsvägen och Helsjövägen. Det var ett bra läge med vägen till järnvägsstationen alldeles utanför. Fastigheten som senare byggdes om, finns kvar och har utvändigt ungefär samma utseende, som när lanthandelsverksamheten lades ner.

Elektriciteten hade kommit till Horred omkring 1920, men det skulle dröja innan fotogenen spelat ut sin roll. De som bodde avsides i sina torp och gårdar fick vänta innan elen kom. Horred  hade vid den här tiden ca 1200 invånare.

Kaffet var på den tiden rostat, men omalet vilket det var långt in på 1940-talet. Det kom i mindre jutesäckar från bl.a. Santos och Costa Rica och salufördes som regel i tre tillblandade sorter med olika priser. Ett kilo kaffe av en viss blandning kostade i mitten av 1920-talet omkring 2,65, vilket motsvarar omkring 80 kr i 2015 års penningvärde. Malningen av kaffebönorna i affären var en särskild procedur med uppvägning, malning i kaffekvarnen och förpackning i påsar av papper.

Vid den här tiden var affären oftast öppen mellan åtta på morgonen och åtta på kvällen och blev också en samlingspunkt för ortsborna, där man fick veta de senaste nyheterna. Avsides belägna gårdar och torp hämtade post och tidningar ett par gånger i veckan samtidigt som man handlade. Många kunder handlade på kredit och räkenskaperna fördes i kontraböcker. När telefonen kom till Horred fick Carl Anderssons telefonnummer 26.

Det var inga lysande tider, snarare tvärtom och sämre skulle det bli genom depressionen 1931.  Samtidigt kunde man glädja sig åt att nödhjälpsarbete påbörjades över hela landet. För Horreds del betydde det att vägen Varberg-Borås genom byn rätades ut. Tidigare hade den vägen gått genom Vasse By och kom ut där Erik Börjessons fotoaffär låg. Den nuvarande vägen mot Helsjön blev klar 1932. Den gick förr genom Vasse By och längs Lilla Horredsjön mot Elinegärde och Helsjön.

1939 byggdes fastigheten om och fick då två skyltfönster, värmeledning och kanske något år senare vattenklosett. Man eldade med ved vilket var arbetskrävande. Först långt senare kom kol och under kriget även torv. Hela affären inrymdes i markplanet och bostaden fanns på andra våningen.

Kontraböcker från 1930, 1940 och 1950-talet visar många intressanta uppgifter om kunder, sortiment och priser. Det var vanligt att man skrev upp vad som köptes, man handlade ”på bok” och betalning skedde sedan oftast månadsvis. I vissa fall har kunderna levererat ägg till affären och då har detta avräknats vid betalning. Uppräknade kunder är vanligt förekommande och välkända för gamla ortsbor. Sortimentet visar det vanligaste som köptes. Beträffande priserna på 1930-talet, så motsvarar 1 krona då, ca 30 kr år 2015. 1 kg kaffe kostade då 3,75 vilket motsvarar omkring 112 kr år 2015. Angivna namn, adresser och benämningar är angivna enligt källan.

Några kunder

Diverse varor

Några priser

Dessa gamla kontraböcker, är fulla med noteringar av inköpta varor och markerade att betalning gjorts. Det var säkert tidsödande med alla noteringar och betalningar, men på den tiden hade man inte så brått.  Sammanräkningen skedde länge för hand innan det fanns räknemaskin i affären.

Leverantörer av vissa livsmedel var Aktiebolaget G.O.E. Nordblom & Co. i Varberg och Handelsbolaget Geo i Kinna. 1916 hade Horred fått eget mejeri, som låg vid järnvägen norr om samhället, härifrån kom smöret. Ägg levererades av gårdarna i nejden t.ex. Alfred Carlsson Toftakärr, Berta Hertzberg Sjöby och Leander Johansson Horred.

Vid den här tiden fanns bara i Horred ett 40-tal gårdar och dessutom flera torpställen och de hade själva tillgång till kött, mjölk, ägg, mjöl, potatis, grönsaker mm.

1940-talet

Helsjöns Kuranstalt, numera Folkhögskola, blev 1943 – 1945 en fristad för mellaneuropeiska judar under andra världskriget. Dessa kom med Lidbergs buss nära nog dagligen på besök i Horreds affärer vilket gav ett tillskott i försäljningen. De ansågs lite besvärliga då de gärna ville pruta och nöjde sig bara med tyger av bästa kvalitet.  Den religiöse ledaren, rabbinen Knöpfelmacher, senare osthandlare i Köpenhamn, kom vid besök i affären in och pratade med Carls familj. Han var en sympatisk person, som hörde av sig efter kriget.

Ransoneringskort infördes på en mängd varor från 1940 till 1951. Det första som ransonerades var kaffe och te från 1940 till 1945. Bland annat blev det snart också ransonering på bensin och socker. Försäljningen i affären påverkades säkert på grund av varubristen och hanteringen av alla kuponger medförde en mängd extra arbete.

Carl Anderssons sålde bensin och tappen fanns i kurvan mellan Varbergsvägen och Helsjövägen. Som jag minns från 1940-talet så var det en handpump. Under krigsåren fick bilarna köras på gengas då det var stor brist på bensin. Efter kriget var företag, som Horreds Lantmannaförening, Carl Nilssons Sågverk och Lennart Elmqvists Lastbilsåkeri stora kunder på bensin.

Många av de kunder som handlade 1920 och 1930-talet finns inte kvar, men andra har tillkommit. De som nu finns med är sådana som har handlat ofta. Beträffande priserna på 1940-talet, så motsvarar 1 krona då ca 20 kr år 2015. 1 kg kaffe då kostade ca 5 kr vilket motsvarar ca 100 kr år 2015.

Några kunder

Diverse varor

Några priser

Leverantörer av ägg var lokala producenter som Rubert Andersson Sjöby, Anna Johansson Solbacken och Axel Johansson Gärdesgården.

1950-talet

När man kom in i affären fanns Judiths avdelning till höger med alla möjliga tyger och annan textil och tillbehör. Rakt fram var det en disk med en glasskiva och här fanns det en mängd olika sötsaker. Det var choklad, kola, tabletter, karameller mm. Längst in fanns en disk där Carl brukade stå och här fanns kassaapparaten. Här fanns också kvarnen som man malde kaffet med och ett pappersrullställ.  Bakom affärslokalen fanns lagerlokaler. Affären sköttes av Carl och Judith samt sonen Harry. Karin Johansson (gift med Skomakare J. Johansson) arbetade också flera år under 1950-talet. Om man jämför priserna 1955 så motsvarar 1 krona då, ungefär 14 kronor 2015. 1 kg kaffe kostade då ca 7,60 vilket motsvarar ca 106 kr år 2015.

Några kunder

Dessa kunder köpte ”på bok” och betalade efter en till tre månader. Övriga kunder betalade kontant.

Diverse varor

Några priser

Några minnesbilder

Carl Andersson var en sympatisk och omtyckt handlare. Han var i flera år vice ordförande i Marks köpmannaförening. Som jag minns från 1940 och 1950-talet, hade man vid besök i affären, alltid tid att prata både med den som expedierade och andra ortsbor, som handlade.  Alltid var det något nytt, som hade hänt på orten och inte sällan fick man höra en ny rolig historia. Besöket kunde ofta ta en god stund, till skillnad från dagens snabbköpsbesök.  Affären var alltså en slags mötesplats för ortsbefolkningen. Jag har tagit med namnen på många av kunderna, då dessa är en viktig del av bygdens historia.

Efter Carls Anderssons bortgång 1960, tog sonen Harry över affären och drev denna till omkring 1970, innan han övergick till ny verksamhet, som matthandlare. Denna verksamhet fortsatte efter Harrys bortgång 2002, med ny ägare.

Källor: Lennart Risenmark 2004.  Affärsböcker från 1930, 1940 och 1950-talet och intervjuer med ortsbor.

Vallda i december 2015.
Kjell-Åke Brorsson, Anna Stina-grenen.