Så här i 45-års åldern är det mycket av det som berör minnen från de unga åren som fallit i glömska, men tack vare att jag har återflyttat till min barndoms trakter i Stockholms södra förorter så har en del vaknat till liv. Jag kan se mig som femåringen med ljusa lockar leka, plocka kastanjer i parken bakom mitt nuvarande hus. Jag minns en del av de möten jag hade med mormors släktingar, en del karaktärer slog rot snabbt och har hängt med. Den där morbror Elis, inte var han min morbror men han kallades det när jag var med. Egentligen var det min mammas morbror. Fortsätt läsa Oscar kåserar: Min mormor och hennes syskon →