Annika-grenen

ANNIKA TORKELSDOTTER

Född 2 april 1837 i Berg Yttre Kinna
Död 13 dec 1871 i Deragården Örby. Gift 1 nov 1859 med Johannes Andersson.
Johannes Andersson född 20 mars 1833 i Skene Deragården, Örby.
Död 21 jan 1911 i Lunden Amundsgärde, Öxabäck.

Barn:
1  Augusta        född 22 nov 1859     död 16 juli 1860,  8 mån gammal
2  Augusta        född 18 april 1861   död 24 maj 1861, 1 mån gammal
3  AUGUSTA   född 23 jan 1863      gift med H Ahlberger, Berg Yttre
4  Thilda             född 18 febr 1865     död 1927 av lungsot, ogift
5  Amanda        född  12 juni 1867    död 4 nov 1885, 18 år gammal
6  Hildur             född  1 febr 1870      död 23 maj 1875, 5 år gammal
7  Alma               född  27 nov 1871     död samma dag

Annika var endast 22 år när hon gifte sig med sin kusin hemmansägare Johannes (Lellen) Andersson i Skene Deragården. Johannes far Anders och Annikas far Torkel var bröder. I samband med giftermålet 1859 flyttade Annika till maken i Deragården.

Vy över Skene före 1903. Närmast i högra hörnet Anjougården, därtill Nygården (Skenes första bageri), till vänster Hammarlings bostadshus, därtill Ödegården. I mitten på bilden t.v. Kronogården och t.h. Deragården. Bakom Deragården ligger järnvägsstationen och i bakgrunden Håvens gårdar. Fotografi och text är hämtade från boken ''Där färdvägar mötas'' utgiven av Skene-Örby Hembygdsförening.
Vy över Skene före 1903. Närmast i högra hörnet Anjougården, därtill Nygården (Skenes första bageri), till vänster Hammarlings bostadshus, därtill Ödegården. I mitten på bilden t.v. Kronogården och t.h. Deragården. Bakom Deragården ligger järnvägsstationen och i bakgrunden Håvens gårdar.
Fotografi och text är hämtade från boken ”Där färdvägar mötas” utgiven av Skene-Örby Hembygdsförening.

Vid arvsskiftet 1864 efter modern Annika Eriksdotter fick Annika hälften av barndomshemmet 3/4 mtl frälse Berg Yttre. Systern Anna Brita fick den andra halvan. 1866 verkställdes laga skifte av all skogs- inägo- och hagamark. En av åbyggnaderna tillföll då Annika. Denna skulle flyttas inom två år. På de inägor som tillskiftades Annika fanns inga andra byggnader, endast en skvaltkvarn, en jordkällare och en badstu. Däremot kom nästan samtliga torp och backstugor att ligga på Annika och hennes makes del av gården.

Annika och Johannes bosatte sig alltså i Deragården, som låg i Skene by, Örby socken. De fick med tiden sju barn, alla flickor. Tre dog i späd ålder, ett barn dog som femåring och en flicka dog 18 år gammal. Endast två barn Augusta och Thilda, uppnådde vuxen ålder.

År 1870 delades frälsehemmanet Deragården mellan bröderna Johannes och Andreas Andersson. I samband därmed uppförde Johannes en ny mangårdsbyggnad till sin familj. Bostadshuset byggdes i två våningar. Inredd med 11 rum och vind. Gårdens areal var 71 tunnland.

Annika fick inte glädja sig över det nya huset i mer än c:a ett år. Den 13 dec 1871 dog hon i barnsäng, 34 år gammal. Äktenskapet mellan Annika och Johannes varade således endast 12 år.

Vid bouppteckningen den 5 mars 1872 visade sig tillgångarnas värde på 13 700 Rmt. Därav 9000Rmt för morsarvet Berg Yttre. Deragården var inte inräknat i tillgångarna eftersom maken hade förvärvat denna gård före äktenskapets ingående. Skulderna var 5990 Rmt. Behållning blev därför 7710 Rmt.

Fyra år efter Annikas död gifte Johannes om sig med sin hushållerska Johanna Christina Andreasdotter från Sexdrega sn i Kinda härad. Två år senare, den 23 nov 1877, dog Johanna efter att hon fått ett dödfött flickebarn. Johannes blev återigen ensam med sina barn Augusta 14 år, Tilda 12 år och Amanda 10 år.

Den 25 juli flyttade dottern Amanda som fosterdotter till moster Maria på Vilgsberg i Fotskäl. Hon återvände emellertid till hemmet i Deragården den 17 okt 1885, 18 dagar innan hon dog 18 år gammal av lungsot.

Dottern Augusta gifte sig 1886 med postmästarens son i Skene, Harald Ahlberger. Postexpeditionen hade några år tidigare varit inrymd i Deragården.

Dottern Thilda hade en nervsjukdom som gjorde henne beroende av tillsyn och detta ansvar åvilade fadern Johannes.

I bouppteckningen efter Annika den 5 mars 1872 fanns i boet, bland mycket annat, tre exemplar av Fjellstedts postillor. Detta tyder på att Johannes och Annika hade en lågkyrklig trosuppfattning.

En uppteckning i kyrkohistoriska arkivet i Lund daterad år 1887 berättar att ”Andersson i Deragården tog in läsare…prosten for dit…”    Denna uppteckning syftar säkerligen på följande berättelse som en gammal Skenebo delgivit mig och som genom muntlig tradition förts vidare under mer än 100 år:

Lellen i Deragården var en liten men ”gnaggande god”. Först hyrde han ut den ena våningen i Deragården till postlokal. Men när posten flyttade hyrde han ut lokalen till en frireligiös sammanslutning. Detta ansåg den nye kyrkoherden i Örby A H Block måste stoppas. Kyrkoherden tog skåningevagnen och körde till Deragården där Lellen mötte och var redo för diskussion vars flammande lågor hördes vida omkring. Efter en stund fann Örbyherden det för gott att bege sig hem utan att han fått igenom några löften. Han klev upp i vagnen och knäppte fällen men när skulle ta tömmen la Lellen sin hand på vagnskanten och svingade sig upp på åket som en boll där han tog plats bakom herdens rygg fattade tömmen och satte fart på häst och vagn utför Skebrolia. Vid Skebro hoppade han av ekipaget nöjd med sin dag.

Johannes var annars en hygglig och beskedlig person. Han gick t ex i borgen för svågern Andreas Torkelssons ödesdigra brobygge och han arrenderade ut Deragården under flera år utan att arrendet betalades. Dessa båda ”affärer” behandlades vid Häradsrätten i Skene under flera år.

Ett exempel på hans hygglighet visar och följande borgensförbindelse från nödåret 1869:

Om handl Herr L A Sprakarn låter Torparen Anders Bengtsson på Bäckabo få 2 buntar garn på kredit på tre månader så går jag undertecknad i full borgen som för egen skuld från dato till betalning sker som härmed försäkras af Skene Johannes Andersson.

Den 10 mars 1870 tog Sprakarn ut stämning på Anders Bengtsson och Johannes Andersson med utmätningskrav.

Johannes flyttade från Skene Deragården i slutet på 1890 talet. Han bodde därefter en tid i Varberg. 1905 bodde han i Värnamo för att strax därefter bosätta sig i Öxabäck. Hela tiden hade han sin dotter Thilda med sig.

I Öxabäck byggde Lellen  ”en originell stuga” som en gammal Öxabäcksbo uttryckte sig. Originell därför att trappan till andra våningen var på utsidan av huset. Byggnaden var också uppförd till stor del med ”bakaved” från det närbelägna såget vid Brokvarn.

Hemmet i Öxabäck hette Lunden och låg vid Amundsgärde. Lellen dog 21 januari 1911, 78 år gammal. Han hade skrivit testamente den 29 sept 1908, där förskrevs att: kläder och … … religiösa böcker … … skall gifvas de fattiga … … Sedan vill jag att min dotter Thilda Johannesdotter skall hava allt öfriga såväl fast som lös egendom … att äga såsom sin … välfångna egendom.

Han förklarade också att han inte testamenterat sin kvarlåtenskap till Thilda utan giltiga orsaker.

Lellens efterlämnade förmögenhet uppgick till 2904 kr, varav 500 kr för fastigheten Lunden. Skulderna var 197 kr och behållningen därför 2707 kr.

Svärsonen Harald Ahlberger överklagade testamentet och fick rätt vid domstolen. Arvet efter Lellen delades därför mellan avlidna dottern Augustas barn och Thilda.

Dottern Thilda blev utan hjälp och tillsyn, oförmögen att själv förvalta sin egendom. Efter hemställan från kommunen förklarade häradsrätten henne omyndig och förordnade om förmyndare. Thilda flyttade omgående till sjukhus i Vänersborg där hon avled i lungtuberkulos den 10 juni 1927.


Du kan också hitta  inlägg som anknyter till Annika-grenen här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.