Från södra delen av Mark, främst i orterna Horred, Istorp och Öxnevalla har följande dialektord använts och används delvis ännu. Det finns många fler och de som följer är bara sådana, som jag minns från förfäder och andra ortsbor.
Dialektord
| A | |
|---|---|
| afta | Kväll |
| aker | Åker |
| âllsinda | I alla sina dagar |
| ânnatrûten | Andfådd |
| ântererater | Illa berörd, upprörd |
| arâstans | Annanstans |
| arier | Fasoner |
| ârjawûlen | Argsint |
| ârmastyver | Armstark |
| avier | Avig, bakvänd |
| B | |
| bâłâ | Babbla, prata mycket |
| bełâ | Pilla |
| błâkket | Urblekt |
| błongkâ | Blinka |
| błive | Köpa, överta |
| bokknet | Svårhanterligt |
| bukâföllâ | Mat som fyller upp magen utan att ge näring |
| bukâstinner | Är man när man ätit sig riktigt mätt |
| bärjâse | Klara sig, ha tillräckligt |
| böjda | Bygden |
| D | |
| dârrâs | Grannens |
| drâttâ | Ramla omkull |
| dranageł | Smeknamn på sup. En kraftig spik |
| drûsshling | Liten regnskur |
| drönâ | Ge svaga ljud ifrån sig, av välbehag eller ansträngning |
| dûler | God och rar |
| dûlmeter | Slö eller sömnig |
| dûnâå | Svimma |
| dûvet | Tryckande värme |
| döngâte | Slå hårt |
| E | |
| ek | Jag. De har ek. Det har jag. |
| enenkâ | En enda |
| enkûms | Endast, speciellt |
| F | |
| fadermördâre | Styv hög krage på manlig högtidsdräkt |
| fâllâifrå | Dö |
| fang | Fång. Ett fang hö. Ett famntag hö |
| fepplâ | Ostadigt fingerarbete |
| fesljûmmet | Dåligt varmt |
| fjälakûrv | Stoppa korv |
| flakâwang | Vagn med platt flak |
| flyme | Räck mig |
| flyhänter | Arbeta snabbt med händerna |
| flängaomkring | Röra sig fort och ovarsamt |
| frâkker | Duktig |
| fumleter | Fumlig |
| fullsketen | Ha mer än man behöver |
| förveten | Nyfiken |
| förörater | Yr, vimsig |
| G | |
| gâkk | Gå ! |
| gâtinte | Iddes inte |
| genûmâtrötter | Genomtrött |
| glanâ | Glo |
| glûpâsnö | Blötsnö |
| glonkâûm | Viska, antyda |
| gostûnt | Ha gott om tid |
| grimmeter | Spräcklig |
| grisk | Ivrig, ta i häftigt |
| gruvâse | Oroa sig för |
| gubevâsch! | Jo minsann |
| gåshbo | Nära granne |
| H | |
| hâiłe | Pojke |
| hamm | Har |
| hoâ | Ropa högt |
| hostebuss | Hostanfall |
| hûgâ | Komma ihåg |
| hûser | Tjock strumpa |
| hûvet | Huvudet |
| hämre | Stenröse |
| hännâ | Hennes |
| härdâ | Helgen |
| dehäringâ | Det här |
| höfsâ | Städa upp |
| höttâ | Skaka knytnäven |
| I | |
| ijans | Alldeles nyss |
| ijämte | Bredvid |
| illawûlet | Besvärligt |
| illbatatting | Liten elak pojke |
| illdöing | Skällsord, odåga, slö |
| illty | Skadligt och elakt |
| J | |
| jak | Jag |
| jâmsâmä | Instämma i vad som helst |
| jese | Jämra si, gnälla |
| joł | Jord |
| jäkschler | Kindtänder |
| jäłâ | Gärdsla, stängsla |
| jävt,jäver | Eftersökt, i högt värde |
| jävlâfora | Besvärligheter |
| jävelsty | Besvärligheter |
| jöbûnnavâng | Vagn för gödselkörning |
| K | |
| kârier | Karaktig, styvi korken |
| kâtier | Högfärdig, morsk |
| kłåssmä | Tätt intill |
| kłöker | Orkeslös |
| knû | Trycka ihop |
| kolâå | Avlida |
| krâkkel | Osämja, träta |
| krâvâstinner | Högfärdig |
| krâvier | Karaktig, styv i korken |
| krekâ | Mota, hindra |
| krekelikrokâ | Gå i stora omvägar |
| krumm | Stel, böjd |
| krämmâre | Småhandlare (nedsättande) |
| kröser | Lingon |
| kröppłing | Liten och svårhanterlig person |
| kûłkâ | Dricka fort i stora klunkar |
| kûna | Skällsord för fruntimmer |
| kûnnûm | Kan |
| kûvet | Kvalmigt |
| kåst | Kvast |
| L | |
| lâVäl | |
| lâdder | Innetoffler |
| lâjer | Elak, stygg |
| lâsmet | Ovårdat, visset, i dåligt skick |
| lepå | Trött på |
| leâbrûten | Överansträngd, ont i lederna |
| leâlöst | Vingligt, inte stabilt |
| livjoł | Livrem |
| lordâ | Lördag |
| lûâmössâ | Luddig, ullig mössa |
| lûmme | Ficka |
| lűrvel | Örfil |
| lusâkâm | Fintandad kam |
| lûtente | Har lust att |
| löske | Ensam, lös och ledig |
| läsâfram | Konfirmeras |
| M | |
| makłItt | Enkelt, lätt |
| mek | Mig |
| merâftâ | Mindre eftermiddagsmål på sommaren |
| mettnättes | Vid midnattstiden |
| milla | Blir töväder |
| mokkâgräl | Åstadkomma gräl |
| mûka | Göra rent efter djur i ladugården |
| munnâjigâ | Munspel |
| mûren | Morgonen |
| märjel | Kalkrik lera till jordförbättring |
| mörtnâ | Mörkna |
| mörtningâ | Skymningen |
| N | |
| nâttâ | Svårt, besvärligt |
| nermûrt | Helt mörkt |
| nû | Något |
| nûnting | Någonting |
| nût | Något |
| nûpprâ | Småplocka |
| nyliâ | Nyligen |
| nättler | Brännässlor |
| näken | Naken |
| nätler | Nässlor |
| nȏkka | Nyttja, använda |
| O | |
| oggłâ | Sitta ensam och tyst |
| ommen | Ugnen |
| ormâty | Besvärligt |
| owûłen | Ohanterlig |
| P | |
| pâjk | Pojke |
| pellâ | Pillra |
| pessevär | Småregnande |
| pjåska | Överdrivet pyssla om |
| pluffsitt | Yvigt, uppblåst |
| pokkâ | Kräva |
| pokkłâpå | Slå, klå upp |
| pustâ | Rasta |
| putâ | Huvudkudde |
| pûrken | Stött förargad |
| pärmedekk | Pendel |
| pöttâ | Knuffa |
| R | |
| ṟâbbe | Länga av ohanterligt material t. ex. stenrabbe |
| ṟakkarty | Rackartyg |
| ṟângłit | Högt och ostadigt föremål |
| ṟâppâpå | Skynda på |
| ṟivâ | Räfsa med träpinnar |
| ṟoggłet | Ojämnt |
| ṟûmpetrull | Smeknamn för litet barn |
| ṟûset | Råkallt |
| ṟûschlâum | Leva rullan |
| ṟälit | Fult, otäckt |
| ṟännâ | Springa iväg |
| ṟänneschetâ | Svår diarré |
| ṟöck | Infall |
| ṟöstâ | Skaka något |
| S | |
| sâkkâ | Minska farten |
| schâkker | Matt och trött |
| schaneter | Flamsig, fånig |
| schelâr | Glipar, går isär |
| schekkebu | Sändebud |
| schinnpärer | Potatis med skalet på |
| schå | Ha bråttom med något |
| schåpeter | Enfaldig, rädd, osäker |
| schäkta | Vägglus |
| schäller | Mager, smal |
| schälwer | Ensam |
| schäne | Ägogräns |
| sekkenen | En sådan |
| shesa | Kesa, rusa iväg |
| shłynâ | Smädesord för kvinna |
| shłängder | Duktig |
| shoa | Hojta |
| shänning | Bekant, person man känner |
| shåstâ | Andas häftigt, flämta |
| shätel | Kittel |
| shättlIng | Kattunge |
| shöva | Kväva |
| siâ | Säga |
| sisâre | Sax |
| skâła | Springa |
| skongk | Mindre rum vid köksingången |
| skover | Rester |
| skrâbbI | Svag, orkeslös |
| skrângłi | Ostadig, lealös |
| skråeniwull | Långt bort |
| skräppâ | Skryta, skrodera |
| skûłer | Skulor, matavfall till grisar |
| skräppa | Skryta |
| smâłâ | Prata mycket |
| smokkfullt | Alldeles fullt |
| snâttrâ | Prata fort och mycket |
| soktâ | Längta efter |
| stârvâå | Avlida |
| stûllâforâ | Tokerier |
| stûva | Stuga |
| styver | Högfärdig |
| subbâ | Ovårdad kvinna |
| sûmmâ | Somliga, en del |
| swyâmedå! | Usch ! |
| syshlâ | Sköta om djuren på gården |
| synâ | Ansiktet |
| sytelit | Olustigt, äckligt |
| T | |
| tâkkförtitten | Tack för besöktet |
| takklâå | Orka mindre och mindre |
| talle | Smeknamn på liten pojke |
| teminstene | Åtminstone |
| tiâ | Tiden |
| tjelitt | Tråkigt |
| tjipå | Led på, uttråkad |
| tjûrda | Kylan |
| tjåsta | Andas häftigt |
| tjänning | Bekant |
| tjätel | Kaffekittel |
| tjörda | Kylan |
| trellâ | Åkkärra med två hjul |
| trûvâ | Trampa |
| tröster | Förmår |
| tyken | Uppstudsig |
| tysete | Hålla sig till |
| tåkkâpåde! | Flytta på sig ! |
| tärâ | Tårna |
| U | |
| uhällit | Besvärligt |
| ûmse | Snål, närig |
| V | |
| wangła | Vingla |
| vareveli | Varenda |
| varnâ | Bli stel av kyla |
| vase | Person med dålig ordning |
| vekkeveller | Ovetande om veckodag |
| vengleter | Vinglig |
| vesen | Utan handlingskraft |
| veti | Vettig |
| wûlet | Stå till |
| vâkkte | Blev skrämd |
| wöłâ | Handskas med |
| Å | |
| åbäke | Stort, klumpigt |
| åpen | Glupsk, vill ha allting |
| åkkra | Åkrarna |
| åmase | Göra sig till |
| Ä | |
| ännâsum | Liknande |
| ännâvänt | Vänt fram och bak |
| ätter | Efter |
| Ö | |
| ömlier | Har lätt för att ynka sig |
| önkâ | Enda |
| öra | Vingla omkring |
| ȏshla | Ödsla |
Skrivning och uttal av dialektord
| A-ljudet | a | står för det a-ljud som finns i ordet | jag | |
| â | ″ | han | ||
| L-ljudet | l | står för det l-ljud som finns i ordet | fel | |
| ł | ″ | juł | (tjockt l) | |
| R-ljudet | r | står för det r-ljud som finns i ordet | skor | |
| ṟ | ″ | rar | (tungrots-r) | |
| U-ljudet | u | står för det u-ljud som finns i ordet | du | |
| û | ″ | dûm | ||
| Ö-ljudet | ö | står för det ö-ljud som finns i ordet | öga | |
| ȏ | ″ | rött |
Källor
“Vi kunnum vi mä” av Gilbert Johansson, 2003.
Egna förfäders och ortsbors talesätt
Vallda i februari 2016
Kjell-Åke Brorsson, Anna Stina-grenen.
Till alla läsare
Säkert har du som är född eller uppvuxen i Markbygden, minnen av några speciella dialektord eller uttryck. Kommentera också gärna ordlistan !
Det skulle vara väldigt intressant, om du vill höra av dig med en kommentar här nedanför, eller maila till mig eller Fredrik Nilsson
Dina kommentarer läggs ut på hemsidan.