Anna Torkelsdotter
Född 8 maj 1820 i Berg Yttre, Kinna sn. Död 22 april 1868 av nervfeber i Kinna Skattegården, 48 år gammal.
Gift 1838 med
Johannes Andersson
Född 12 febr 1808 i Ginkalunda Smedsgården, Kinna. Död 21 april 1868 av nervfeber i Kinna Skattegården, 60 år gammal.
Barn:
1. Anna Brita född 9 sept 1841
2. Elias född 5 juli 1844 död 1873
3. Maria född 3 mars 1846
4. Anders född 23 jan 1848 död 1879
5. Bernhardina Theresia född 5 juni 1856 död 1880
Anna var endast 18 år när hon gifte sig med åbosonen Johannes Andersson från Ginkalunda. De bosatte sig i Kinna Skattegården ¼ mantal som brukare och arrendatorer. Gården ägdes av Annas far Torkel i Berg.
Föräldrar till Johannes var Anders Andersson och hans hustru Brita Persdotter i Ginkalunda Smedsgården II i Kinna. De var födda 1769 resp 1778.
Johannes var inte skrivkunnig när han gifte sig med Anna. På handlingar från den tiden står under hans namnteckning “m. h. å. p”, (med hand å penna). Vilket betyder att han höll i pennan när någon annan person skrev hans namnteckning. Några år senare undertecknade han dock själv sina handlingar.
Vid arvskiftet efter modern Annika Eriksdotter 1864 blev Anna och hennes make Johannes ägare till hemmanet.
Anna och Johannes dog 1868 med endast en dag emellan. Barnen stannade emellertid kvar på gården och brukade den tillsammans. Äldsta dottern Anna Brita var vid tillfället 27 år, Elias 24, Maria 22, Anders 20 och Theresia 12 år. Barnen var begåvade. I husförhörslängden kan man se att de hade goda betyg vid förhören.
Dottern Anna Brita gifte sig 1879 med resehandlare Johan Niklas Johansson och tog tillsammans med maken över Skattegården. Gården såldes så småningom till Anna Britas moster Anna Brita Torkelsson Kjortlabonnen i Berg.
Vid skiftet av gårdarna i Kinna by 1887 utflyttades Skattegården till Näset vid socknens södra gräns där Viskan och Häggån flyter samman.
Karin Bengtsson:
Min mor har berättat om Annas dotter, “Anna Brita i Skattagårn, att hon var vild av sig och körde häst som en riktig klämmare. Brodern Anders, som var pastorsadjunkt i Marstrand, skrev ett brev där han förmanade henne till besinning. Anna Brita satt på utedasset när dom kom med brevet. Hon skrev ett svar ögonblickligen där hon satt, som började:
“Sittande skitande fick jag ditt brev, ju mera jag läste ju mera det blev “
Text från boken ”Släktboken Annika och Torkel i Berg”, Gunnar Ahlberger.
Du kan också hitta inlägg som anknyter till Anna-grenen här.