Detaljbild av malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.

Malmgrytan från Annika och Torkel i Berg

Hos Ingela Andersson, Anna Stina-grenen, finns denna malmgryta, som har kommit från Annika och Torkel i Berg i Kinna. Anna Bengtsson Klockaregården i Horred, min mormor, har berättat att den kommit därifrån och det går att följa grytans öde under drygt 150 år. Detta är ett av få kända föremål, som vi säkert vet att det kommer från Annika och Torkel.

Malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.

Arvsskiftet i Berg Yttre Kinna

Annika dog den 17 maj 1864. Bouppteckning gjordes här den 6 oktober samma år och den 2 november förrättades arvskifte. Troligen fick dottern Anna Stina, som var född 1833, denna malmgryta i arv. Hon ärvde då också Sjöby Mellangården i Horred.

Anna Stina flyttar till Horred

Anna Stina gifte sig 1868 med Elias Persson och de flyttade samma år till sin gård. Hon levde här till 1907 och i bouppteckningen den 16 augusti 1907, finns malmgrytan upptagen till ett värde av 3 kronor.

Utsnitt från bouppteckning efter Anna-Stina där malmgrytan omnämns.

Malmgrytans vidare öden

Sannolikt fick Anna Stinas dotter, Anna Bengtsson i Klockaregården, ärva malmgrytan vid arvskiftet 1907. Hur länge den fanns kvar här är inte känt, men den kom så småningom till Annas son, min morbror Jean Broberg i Horred. Han lät grytan genomgå en renovering hos en firma i Varberg, enligt vad jag minns. Den var i dåligt skick med bland annat en stor spricka i sidan och andra defekter. Fötterna är troligen delvis bytta. Jean dog 1970 och hustrun Signe dog 1976. Enligt bouppteckning i april 1977 uppskattades värdet på malmgrytan till 75 kr. Vid arvskiftet fick min mor Torborg Johansson, boende på Sjöbacka, malmgrytan i arv.

När min far Bror Johansson dog 1979, angavs värdet till 165 kr i bouppteckningen. 1992 delades bohaget på Sjöbacka då min mor Torborg hade flyttat till Ekås äldreboende. Jag fick nu ta över malmgrytan och den var i min ägo från 1992 till ca 2010 då min syster Ingela i Varberg fick den. Ingela flyttade 2015 till Förlanda, där den nu finns.

Beskrivning av malmgrytan

Den har en diameter på 360 mm, höjd 235 mm och djup 150 mm. Åldern är osäker, men en nästan exakt likadan såldes av Bukowskis 2014 och här anges åldern till 1800-tal.  Försäljningspriset på 1200 kronor visar att det finns ett intresse för gamla bruksföremål. Nu är ju inte priset något viktigt, utan här är det ju att proveniensen på vår malmgryta är känd under flera generationer. Som framgår av bilderna syns tillverkarens märke mycket tydligt, men jag har ännu inte kunnat få fram vilken denne är. Övriga bilder visar på några vackra detaljer på detta gamla föremål.

Märke på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Märke på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Detaljbild av lagningen på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Detaljbild av lagningen på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Detaljbild av örat på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Detaljbild av malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Undersidan på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Undersidan på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Detaljbild av örat på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.
Detaljbild av örat på malmgrytan från Annika och Torkel i Berg. Foto Kjell-Åke Brorsson, 2016.

Allmänt om malmgrytor

Malmgrytor har funnits sedan medeltiden och har använts för kokning över öppen eld antingen stående eller hängande.  De är oftast tillverkade av 80 % koppar och 20 % tenn, men andra legeringar är inte ovanliga.  En malmgryta har säkerligen varit kostsam, då gjutningen är ett tämligen komplicerat hantverk. De var vanligt förekommande och användes både i hushåll och i ladugårdar. I mitten av 1800-talet började vedspisar bli vanliga och nu kom malmgrytorna att delvis ersättas av flatbottnade grytor och kastruller.

Kungsbacka i september 2016.
Kjell-Åke Brorsson, Anna Stina-grenen, text och bilder.

2 tankar om “Malmgrytan från Annika och Torkel i Berg”

  1. Så vacker den är malmgrytan. Intressant med värderingsuppgifterna. Men som du skriver är ju affektionsvärdet det mest värdefulla. Tänk att Annika kokat mat i grytan. En nästan svindlande tanke. Märket på grytan ser intressant ut, vet ni något mer om det?
    Tack för en fin artikel Kjell Åke!

  2. Tack Hillevi för Ditt inlägg ! Jag har letat på många ställen efter en förteckning
    över tillverkare av malmgrytor och deras märke. Tyvärr utan resultat, men kanske
    någon bland läsarna som har något tips ? Återkom gärna i detta forum.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *