Dialekten i södra Mark

Marks härad. Karta från Släktboken Annika och Torkel i Berg.
Marks härad. Karta från Släktboken Annika och Torkel i Berg.

Från södra delen av Mark, främst i orterna Horred, Istorp och Öxnevalla har följande dialektord använts och används delvis ännu. Det finns många fler och de som följer är bara sådana, som jag minns från förfäder och andra ortsbor.

Fortsätt läsa Dialekten i södra Mark

Medlemstidningens framtid

Styrelsen för Annika & Torkel i Bergs släktförening påminner om svar angående medlemstidningens framtid

I senaste numret av medlemstidningen skickade vi med en förfrågan angående medlemstidningens framtid och om intresse av att bli medlemstidningens nya redaktör. Det finns fortfarande möjlighet att besvara frågorna:

  1. Anser du att medlemstidningen skall vara kvar?
  2. Är du intresserad av att bli ny redaktör för tidningen?

Fortsätt läsa Medlemstidningens framtid

Carl Anderssons lanthandel

Lite historik

Innan järnvägen Varberg-Borås blev klar 1880 hade Horreds centrum legat i Vasse by. Här fanns kvarnar och andra verksamheter, flera gårdar och bostadshus. Så småningom uppstod ett nytt centrum omkring järnvägsstationen med affärer av olika slag.  De som fanns i början av 1900-talet var J. Paulsons speceriaffär, som senare blev Carl Ericssons samt Ragnar Ericssons affär på Framnäs. Fortsätt läsa Carl Anderssons lanthandel

Jultraditioner

Vissa av våra jultraditioner är inte så gamla, tex det här att tända ett ljus för varje söndag i Advent, är en ganska ny jultradition. Första gången det hände, vad man vet, var på Ersta diakonianstalt nån gång på 1870-talet. Adventsstakar med fyra ljus började säljas först på 1920-talet. Förr i världen tog man också ut julen i förskott men då handlade det om mat och dryck, Anna-dagen den 9 december var ett sådant tillfälle, eftersom julölet då skulle vara klart, dagen Kallades för ”Anna med kanna” nu skulle julölet avsmakas.

Fortsätt läsa Jultraditioner

Sven Eriksson – Vävaren i Mark

Sven Eriksson, en av våra släktingar, levde mellan 1801 och 1866. Sven Eriksson hade en stor förläggarverksamhet och startade Sveriges första mekaniska bomullsväveri, Rydboholms Konstväfveribolag, 1834. Sven Eriksson startade bland annat även ett mekaniserat bomullsspinneri i Rydal och anlade Svaneholms väveri år 1852.

Följande text är hämtad från ”Läsebok för Folkskolan” utgiven 1922. Fortsätt läsa Sven Eriksson – Vävaren i Mark

Att arbeta i textilindustrin på 1960-talet

Importen av det spunna bomullsgarnet i början på 1800-talet, gjorde att hemvävningen undan för undan gick över till detta material. Detta banade också väg för en industrialisering i Markbygden. Sveriges första mekaniska väveri grundades 1834 av Sven Erikson och två kompanjoner, i Rydboholm. Det första spinneriet i trakten, Rydals spinneri, började att byggas 1853. Genom detta så fick den textila hemnäringen en industrialiserad fortsättning som har följt med Markbygden framåt genom århundraden.

Fortsätt läsa Att arbeta i textilindustrin på 1960-talet